robertcarlsson1978

Försvarsminister Mikael Odenberg (m) meddelade i dag att han avgår. Skälet är att regeringen vill minska försvarets materialanslag med 4 miljarder kr per år fr.o.m. 2010. 

-En sådan sänkning för tanken till 1920-talet, sade Odenberg vid en presskonferens i regeringshögkvarteret Rosenbad. Beslutet att avgå har växt fram successivt, sade han.

-Jag vill kunna se mig i spegeln, och jag vill kunna se försvarets anställda i ögonen, sade han. Enligt TT blir handelsminister Sten Tolgfors (m), ny försvarsminister

Yrkesförbud är den liberala åsiktsfrihetens stridsrop för dagen.

Den fradgatuggande mobben minner mest om den försupne mytomanen Joseph McCharty, som i 1950-talets USA anade kommunister i alla som avvek från hans egen trångsynthet. För vad är det Aghed och Vega har gjort? Jo, de har i Biblioteksbladet ifrågasatt det lämpliga i att den historiesyn som torgförs av propagandaorganisationen Upplysning om kommunism, UOK, ges sanktion inom ramen för det statliga historieverket Forum för levande historia. De har därutöver haft modet att deklarera, att om så sker, så kommer de inte att ta in alstret på sitt bibliotek. För att staten inte skall skriva historia och för att staten inte skall ge sanktion åt propaganda.

En respektabel och genuint demokratisk ståndpunkt.  

Det är inte så att Aghed och Vega inte tillhandahåller böcker om kommunismens sk brott på skolbiblioteket i Brännkyrka. De tillhandahåller bland många andra en bok av charlatanen Kjell Albin Abrahamsson, som var den förste att hoppa på dem i lynchmobbens huvudorgan Expressen. Det handlar alltså inte om att censurera ens den antikommunistiska genrens mest bedrövliga alster, utan bara om ett ifrågasättande av denna genres anspråk på att vara sanning i sista instans och dess krav på statlig upphöjelse som sådan.

Aghed och Vega skrev sitt inlägg i Biblioteksbladet med anledning av en debattartikel i Dagens Nyheter, skriven av Anders Hjelmdal och Camilla Andersson från UOK. De fann denna artikel vulgär och historierevisionistisk, med all rätt - eller omfattas inte bibliotekarier av den liberala åsiktsfriheten? - och de fasade inför tanken att det är denna typ av vulgaritet som högerregeringen nu vill upphöja till statligt fastslagen sanning, med ännu större rätt.

Ett av deras exempel förtjänar att upprepas. I sin DN-artikel skriver Hjelmdal och Andersson: "... den fruktade röda armén befriade aldrig någon från förtryck - den införde bara ännu en våldets diktatur, som inte stod den nazistiska efter i terror och brutalitet."

Man kan avfärda detta som antikommunistisk skåpmat av gammalt unket slag. Men ändå inte. Vem befriade Auschwitz om det inte var röda armén? Eller är kanske befrielsen av Auschwitz bara en historisk bagatell? Eller ta detta med att andra världskriget slöt i en "våldets diktatur, som inte stod den nazistiska efter i terror och brutalitet". Om detta skall upphöjas till statlig sanning,  så måste hela synen på andra världskriget omprövas, precis som den förträffliga Åsa Linderborg försynt påpekar i Aftonbladet (29/8). För om detta är sant, så utgör en allians med Hitler, mot Sovjetunionen, en likvärdig möjlighet med den allians som faktiskt formerades och som segrade i kriget.

Detta exempel visar att den antikommunistiska kampanjen nu blivit så förblindad av sitt bottenlösa hat, att den utmynnar i den mest vulgära historierevisionism.